Jag blundar hårt för att hålla drömmen kvar. Jag vill vara på den vita stranden, sittandes alldeles intill havet och lyssna till vågorna och måsarnas skri. Längre bort hör jag skratt och musik, folk som dansar. I ena handen håller jag hårt i kameran. ”Det måste förevigas, såna stunder vill man minnas för alltid”, tankarna går runt, runt. Jag blundar hårt för att hålla kvar sommaren. Låt mig ta in all ljus och värme så det räcker hela vinter. Låt mig drömma och förlänga sommarkänslan. Tankarna snurrar runt…Glass, det kan jag göra med glass. Men börjar det inte bli för kallt för glass? Kanske. Utan tvekan. Denna mango och nötkaka med maräng, som är sisådär lagom fryst, räknas ändå inte som glass. Men är utan tvekan en av de godaste bakelserna jag har ätit och det är allt som räknas. Solsken och vita stränder i en drömgod kaka.
Hade tänkt göra kakan med blåbär men fick ett infall i sista stunden. Solsken. Och så hade jag köpt på mig fem paket med fryst mango för någon vecka sen och behövde tömma frysen. Men det får bli vår hemlighet. Precis som detta recept. En glutenfri dröm.